Vi var i Trelleborg på KULHUSET igår, hela familjen. Det stället gör verkligen skäl för sitt namn. Vilket KUL hus!
Agnes var verkligen i sitt esse och det var fullrulle-bus-äventyr i tre timmar. Daniel och jag hängde på så gott vi kunde:-) Axel låg i vagnen och iakttog och myste.
Besöket i Trelleborg avslutades med pizzeriabesök. Inte precis vad vi hade tänkt oss för mat, men regnet öste ner och vi hade inte lust att gå någon längre sträcka med två små barn. Så vi tog det som låg bäst till - vilket råkade vara en pizzeria.
Agnes var överlycklig över beslutet och sa: "Kocken laga pissa Annes" med uppmanande röst och stegade in på pizzerian.
Varje gång jag äter på pizzeria eller McDonalds(och liknande) känner jag vilken befrielse det är att vara fri från ätstörningarna. Pizza och hamburgare hörde till det absolut mest skrämmande att äta under sjukdomsåren och det var något av det sista som kom tillbaka att jag vågade äta efter tillfrisknandet.
Jag tänker fortfarande på det varje gång jag äter det - men inte med ångest, utan med en stor lättnad över hur mycket lättare och skönare livet är när man tillåter sig att äta det man vill ha, det som erbjuds och det som ens familj och vänner äter.
Fasen vad man krånglar till allt när man har anorexia och bulimi. MAN krånglar till det och SJUKDOMEN krångla till det.
Men det ska ni veta alla ni som kämpar där ute för att bli friska - det går att komma över det där krånglandet. Men då måste man vilja och kämpa!
Det är inget som går som en dans. De allra flesta av oss behöver hjälp och stöd för att kämpa emot demonerna och all ångest och det kan kräva långa tider och många år för att bli fri och frisk. Men blev jag frisk efter 25 år , så kommer även DU (om du vill) att bli det!
Kan hålla med om det med pizza och Mc Donald och sådan skräp mat. Det är det jag absolut inte vill. Men som du säger, en dag ska det gå. Och då ska jag försöka tänka som du!
SvaraRaderaFörutom att anorektiker tycker att det är förbjudet så är det ju precis som du skriver "skräpmat".Men det underlättar ATT kunna/våga äta det. Och någon gång emellanåt är det faktiskt gott.
SvaraRaderaDet kunde jag också tycka förr.. Och hoppas på att det kan bli så igen.. Det är bara ett väldigt stort steg dit och en lång kamp som precis börjat..
SvaraRadera...en kamp som du kommer att fixa!
SvaraRaderaTveka inte att ringa äts.mott och hör hur det går med din remiss!!!
Nä ska försöka göra det imorgon... Hinner inte idag..
SvaraRaderaFick svar på mailet jag skickade, idag. Den ska vara med i deras remisskonferans på måndag fm (16/8) därefter får jag besked..
SvaraRaderaVännen..jag har inte glömt din blogg:)
SvaraRaderaEn härlig dag i Trelleborg verkar ni har haft..kul!
Jag förstår att det är en befrielse att kunna äta vad som helst idag utan att känna ångest och jag gläds med dig att du är där du är idag..och det är så skönt för där även min Ida idag och ni ska inte skämmas för att ni mår bra och har lyckats ta er ut äs..jag ser att det kan sticka i ögonen hos en del som fortfarande är fast i den.
Ha en fin dag! Kram på er!
Jag vet att bilder inte är så viktigt men tycker det är ganska kul så det blev bilder:)! Jag åt faktiskt den... Även om jag inte mår så bra nu så finns det ju sååå mycket som kan göra det..
SvaraRaderasv: Nä jag har mer eller mindre fått inse det. Tyvärr finns det antagligen inte så mkt jag kan göra åt saken. Tycker att det inte är jag som ska behöva anpassa mig egentligen och att de borde inse hur mkt de (tyvärr) påverkar mig mot det sämre..
SvaraRaderaDet var fruktansvärt jobbigt att ta sig genom en normal dag utan äs i min fam. Nu är det ännu tuffare eftersom jag måste tvinga mig att inte lyssna. För hade jag lyssnat på allt de säger så hade jag tyvärr antagligen varit döende tror jag. Och att ingen ser vad de gör, och i vilka spår syrran går, Kul? inte direkt.. En var tillräckligt och har varit tillräckligt i 8 år. Sen blev syrran bara värre o värre under de åren, då var det två. nu har mamma börjat också.. Vet inte vad jag ska göra. kan inte gömma mig under sängen med hörlurarna på dagarna i ändan direkt..
Jag är faktiskt ganska glad över mig själv också som klarade måltiderna.. Man kan ju alltid göra bättre men nu gäller det nog att jag kan se även de små framstegen för att i slutändan kunna göra de stora..
Kram
Vad fint det såg ut vid Häckeberga slott..hoppas ni får en fin dag om ni kommer dit.
SvaraRaderaNästa gång jag/vi är i Skåne får det bli besök på några slott..man pratar om det men så blir det inte.
Planerna här i helgen är lite öppna..Ida ska få vara med på sin första match med div 2 på lördag..lite allmänt pyssel och plock..lite shopping har jag med tänkt mig..men vi får se vad som hinns med här..Kram på dig!
svarar här med:
SvaraRaderaHoppas också på positiva besked.. Men vi får se.. Man ska ju inte hoppas allt för mkt, allt kan hända :|
Kram
Svarade i min blogg..
SvaraRaderasv. Anledningen till att jag inte vill att mina lärare ska vet hur jag mår osv är för att så fort de får reda på något sånt. Börjar de behandla en på ett annat sätt. Detta gillar inte jag eftersom jag vill bli behandlad precis som alla andra. Det är sin sak att de bryr sig och försöker hjälpa en men hur kul är det att bli bombaderad med sms bara för att man är sjuk en dag? (Blev det efter jag berättat en liten sak som hänt för min ena klasslärare som då även var min basgruppshandledare. När jag var sjuk EN dag efter jag berättat typ en månad senare så ringde hon en massa och smsade en massa.. Jag vill liksom att om jag är sjuk så är jag sjuk och då vill jag inte ha en massa sms av en lärare, utan bli behandlad som alla andra..)
SvaraRaderaFörresten så ringde det en från bup nu (De har tydligen skickat min remiss dit..) Jag sa att hon ringde olägligt eftersom jag precis kommit hem och syrran jagade mig en massa.. Så hon ska ringa upp mig imorgon igen vid 14.. Hon blev väldigt förvånad när jag sa att skolan redan börjat (då hon ville ringa vid 10, och om jag bestämmer mig för att åka med på lägret så är det då vi börjar..)
Jag vill jätte gärna visa det men eftersom jag tackat nej på att följa med nu kanske 3 gånger så frågar de inte längre.. Och det känns dumt om jag frågar om de vill hänga med o äta om jag själv har svårt för det...
Kramar
Skönt att höra att det finns ett friskt liv efter ÄS!
SvaraRaderaGrymt jobbat!<3
Sv. Ja det är det! Så skönt att bara kunna slappna av :D
SvaraRaderaFast snart kommer verkligheten tillbaka :| imorgon är det ju dags... Fast just nu ska vi inte tänka på de :)
Sv. Jag tycker om när personer kan vara ärliga och raka.
SvaraRaderaVäntetiden har inte varit jätte lång (ärligt talat trodde jag det skulle ta längre tid)
Jag vet att jag inte tog det första som erbjöds men jag tycker själv att det är viktigare att behålla min egna vilja att bli frisk än att lägga in mig och sedan känna att jag inte vill..
Jag kommer få ta den hjälpen somnerbjuds men självklart väcker det känslor hos mig som är blandade...
Tack ffö att du var ärlig!
Sv. Nä har inte berättat det hemma än. Det är bara min lärare som vet om man bortser från de på äs-mott då...
SvaraRaderaGanska mycket här hemma just nu så det får vänta ett tag till...
Mamma överväger polisanmälan o då ligger han risigt till det.. Men jag kämpar på..